Frågebanken – Arkiv

På den här sidan finns gamla frågor, som inte längre är direkt aktuella i projektet just nu av en eller flera anledningar. - * - * - * - * - * - * - * - * - * - * - * - * - * - * - * - * - * - * - * - * - * - * - * - * - - Vad kommer det att finnas för olika tjänster att beställa när nätet är färdigbyggt, och vad kommer de att kosta? När det gäller information om vilket tjänsteutbud som kommer att finnas så har föreningen tyvärr ännu inte publicerats på bredbandswebben.se, som är den portal som vår kommunikationsoperatör har för att beställa de olika tjänsterna. Vi i styrelsen arbetar allt vi kan för att föreningen skall publiceras där så fort som möjligt, och vi kommer självklart att informera när det är klart. Så snart föreningen publicerats där, så får alla medlemmar möjlighet att gå in och se vilka olika tjänster som går att beställa. Det ni medlemmar kan göra redan nu, är att gå in på bredbandswebben.se, och välja en annan ort/fastighetsägare för att få ett hum om vilka tjänster som finns och vad de kostar. Det skiljer dock mellan olika orter både vad gäller utbud och pris, så det exakta utbudet vet vi inte innan föreningen publicerats där.  - Jag vill gräva ned fiberslangen på min tomt själv. Hur djupt måsta jag gräva ned den? Under Infobanken här på hemsidan, har vi lagt upp ett separat avsnitt med information om grävning på den egna tomten. - Jag vill anlita entreprenören för att gräva på min tomt. Vad kostar det? Entreprenörens prislista för arbeten på tomter, finns bifogad i det utskick som lämnats i allas brevlådor under Mars månad 2012. Det utskicket finns att ladda ned här på hemsidan under Infobanken. Då många har frågat efter prislistan, finns den även som ett utdrag här: Prislista för grävning på tomt. - Vi tänker vänta med att gå med tills vi ser om det ”blir något” bredband och det blir säkert billigare också. Om alla tänker som så att de skall vänta så blir det inget bredband alls. Föreningen kan inte gräva för bredband och låna pengar om man inte på förhand kan vara säkra på att vi har tillräckligt många som kommer att ansluta sig för att projektet ska gå ihop. Vad gäller priset så är maxpriset 25 000 kr beräknat på att vi får bidrag med 60 % av kostnaden så i verkligheten kommer en anslutning att kosta upp till 62 500 kronor. Det är det minsta det kommer att kosta var och en att ansluta sig efter det att projektet är avslutat, då bidragen inte går att få i efterskott. Vill du ansluta dig innan projektet är avslutat men efter att grävningen påbörjats, kommer föreningens styrelse pröva och besluta i varje enskilt fall om det är möjligt med en ytterligare anslutning till nätet, eftersom det kan finnas tekniska begränsningar som hindrar en ny anslutning. Dessutom kommer alla extra kostnader som uppstår för anslutningen utöver den gemensamma anslutningsavgiften att debiteras separat. Det kan handla om ytterligare grävning, byte av stamkabel, installation av ytterligare kopplingsskåp et.c. Teckna anslutningsavtal nu, vänta inte det blir bara dyrare. - Kan jag använda den TV jag har nu, om jag väljer att skaffa TV fia fiber? Ja. Om du kan använda din TV nu, så kan du göra det när du får TV-programmen via fiber också. Med IPTV skickas TV-signalerna digitalt som "vanlig" internet-datatrafik. Det gör att du har en speciell box vid TV:n, på precis samma sätt som du behöver ha en box idag, för att kunna se på TV via parabol eller Boxer. - I tidningarna har vi läst att kommunerna fått bidrag för att bygga bredband på landsbygden. Varför kan vi inte bara vänta på att kommunen bygger ut bredbandet till oss? Kommunerna kommer inte att erbjuda bredband fram till fastigheterna och företagen på landsbygden. Det bidrag som kommunerna beviljats är för att bygga en stamledning som skall användas dels för att koppla samman tätorterna, dels för att kommunerna skall bygga så kallade ”avlämningspunkter” där fiberföreningar likt vår skall kunna ansluta sig. På landsbygden måste de som bor och/eller arbetar där, själva engagera sig i byggandet av det finmaskiga bredbandsnätet som går mellan avlämningspunkten och alla fastigheter. Utan det finmaskiga nätet som föreningen bygger kommer inte bredbandet nå fram till bostäderna och företagen på landsbygden. - Varför måste vi själva investera i ett fibernätverk? Det är väl bara att vänta på att någon av de stora aktörerna (Telia, Tele2 et.c.) bygger bredband hos oss på landet med? Idag är det marknaden som styr utbyggnaden av bredband och telefoni. Telia har idag inget ”sammhällsansvar” att alla skall ha möjlighet till en fast telefon eller fast bredband. Med ”marknaden som styr” innebär det att de stora aktörerna endast kommer att bygga ut IT-kommunikationen där de sedan kan göra en vinst på sin investering. För att en sådan investering skall bli vinstgivande, så måste det finnas väldigt många köpare inom ett mindre geografiskt område. Landsbygden är för glest befolkad för att investeringen skall bli vinstgivande och därför är det mycket osannolikt att de stora aktörerna gör sin investering här. - Men, är det inte bättre att vänta på att 4G-nätet byggs ut? 4G skall ju ha tillräcklig kapacitet för allt! 4G kan tyvärr bara bli ett komplement till en fast kommunikationsförbindelse. Dagens 3G-nät har byggts ut under många, många år, men fortfarande fungerar inte 3G tillfredsställande i vårt område. 4G-nätet kommer med all säkerhet att byggas ut på ungefär samma sätt som 3G-nätet, vilket i praktiken innebär att det dröjer många år innan det finns 4G i vårt geografiska område, och då endast på ett fåtal platser med låg uppkopplingshastighet. 4G-tekniken kan ge ganska hög uppkopplingshastighet, men för att nå någorlunda hög hastighet kan man som vanlig användare inte befinna sig mycket längre från sändarmasten än 1 (en) kilometer. Detta förutsätter också att det inte är för mycket vegetation eller kuperad terräng som ger radioskugga. Den hastighet som kan uppnås via 4G (inom en kilometer från masten, i landsbygd) är ungefär 10-50Mbit/s. Det förutsätter då att det inte är mer än en samtidig användare av 4G i mastens täckningsområde. Alla samtidiga användare i mastens område delar på hela kapaciteten som masten har. Det innebär att om det är 10 samtidiga användare inom 1 (en) kilometer från masten, så får varje användare tillgång till omkring 1 till 5Mbit i hastighet. Dessutom är uppladdningshastigheten (från datorn till internet) ungefär endast 30 % av nedladdningshastigheten (från internet till datorn). För att t.ex. överföra endast en TV-signal i HD-kvalitet (High Definition) till en användare, så krävs en hastighet på ca 27Mbit/s. Detta gör att 4G rent tekniskt inte kan ersätta en fast uppkoppling via fiber, som har en kapacitet som vida överstiger 4G många hundratals gånger. Den kapacitet som fås via fiberkabeln används av varje användare var för sig, den delas alltså inte med andra användare. Nedan bild är hämtad från en presentation som PTS (Post och Tele Styrelsen) har tagit fram i samarbete med Länsstyrelserna samt Sveriges Kommuner och Landsting: 4G - När får jag fiber? Grävningen startar under våren 2012 och kommer att ske etappvis. Största delen av nätet planeras att vara slutfört under 2012, men hela projektet blir troligen inte helt slutfört förrän under 2013. - Är det 100 % säkert att vi får fiber? Tyvärr inte. Om projekteringen visar att projektet kommer bli dyrare än det kostnadstak som är satt, finns det risk att projektet inte blir av. Kostnadstaket i nuläget är satt till 25 000 kr (varav moms 5000 kr), vilket motsvarar ett (inte förmånligt) banklån som kostar max 200: -/månad för ränta och amortering under 20 år. Det krävs tillräcklig stor anslutning av fastigheter till fibernätet för att kostnadstaket inte skall överskridas. - När måste jag ta ett lån som jag måste börja betala på? Det här sker i två steg; Steg 1: Medlemmen tecknar ett anslutningsavtal, där medlemmen förbinder sig att betala anslutningsavgiften under förutsättning att projektet blir av. Att projektet inte blir av kan bero på att slutprojekteringen visar att det beräknade kostnadstaket inte kan hållas. Steg 2: Styrelsen meddelar när medlemmen skall betala anslutningsavgiften, och detta kommer att ske i samband med att grävningen påbörjas i medlemmens område. (Etappvis grävning) - Är kostnaden 25 000 kr eller mer/mindre? För att projektet skall vara ekonomiskt genomförbart, kan inte varje enskild anslutning kosta mer än 25000 kr för fastighetsägaren. Detta regleras även i anslutningsavtalet. Om det visar sig, efter att nätet är färdigbyggt, att den totala kostnaden blir lägre än vad som projekterats, kommer överskottet att betalas ut solidariskt till alla som anslutit sig och betalat anslutningsavgiften. - Kan jag skaffa lånet själv, eller måste jag använda det låneavtal föreningen förhandlar fram? Hela anslutningsavgiften skall betalas vid ett och samma tillfälle till föreningen. Medlemmen kan antingen teckna ett lån helt på egen hand med sin egen bank, eller dra nytta av det låneavtal som föreningen kommer att förhandla fram med en gemensam bank. Oavsett vilket av alternativen medlemmen väljer, så är lånet en uppgörelse mellan medlemmen och banken, där medlemmen betalar ränta och amortering till banken. Självklart kan medlemmen också betala anslutningsavgiften kontant. Då blir det ju inte någon månadskostnad för ett lån. - Nu ska man betala 500: - plus 200: -. Ska man sedan betala 200: -/år? De 500: - är insatsen i den ekonomiska föreningen, som gör att medlemmen blir delägare i föreningen, och därmed delägare i fibernätet. Insatsen är en engångsavgift. De 200: - är den årliga medlemsavgiften till den ekonomiska föreningen, och det är föreningen som på årsstämman beslutar hur hög medlemsavgiften skall vara. - Om jag tycker det tar för lång tid, kan jag då hoppa av projektet om inget arbete påbörjats? När medlemmen tecknat anslutningsavtalet kan inte detta hävas med mindre än att projektet läggs ned p.g.a. för hög totalkostnad. - Vad händer med min insats om hela projektet läggs ned? Om projektet läggs ned, kommer den ekonomiska föreningen att upplösas. I och med detta kommer föreningens kvarvarande likvida medel att fördelas solidariskt mellan samtliga medlemmar. - Gräver föreningen ned fiberkabeln ända fram till huset? Föreningen ansvarar för att gräva ned fiberkabeln fram till tomtgränsen. Inom den egna tomten ansvarar fastighetsägaren för förläggningen av fiberkabeln. I och med att många inte kommer att vilja gräva själva kan flera, troligen alla som vill, gå samman och få ett förmånligt erbjudande för grävning inom de egna tomterna.